Genevad Nygårds blogg

Genevad Nygårds blogg

Om bloggen

Vi köpte Genevad Nygård sommaren 2013 för att med tiden bli så självförsörjande med grönsaker och kött som det går. På bloggen, Facebook och Instagram kan ni följa med på resan dit och jobbet med att få upp standarden på den nedgångna prästgården.

Kolla också in Genevad Nygårds hemsida där ni kan hålla er uppdaterade om aktuella kurser, hitta fler recept med mera.

Kurser om självhushåll

KurserPosted by Tina Melkersson Tue, January 20, 2015 10:17:27

Innan vi köpte gården och jag blev småskalig ekobonde samt påbörjade resan mot ett självförsörjande hushåll levde vi ett väldigt annorlunda liv i Göteborg. Jag har bara bott i storstäder hela mitt liv (Köpenhamn, London, New York, Stockholm och Göteborg) och jag har jobbat som bland annat översättare samt undervisat på Universitetet.

Jag har dock inte undervisat sedan jag blev antagen till trädgårdsmästarutbildningen på Gunnebo Slott år 2012. Men jag saknar det! Och jag tror delvist det var därför jag bjöd hit lokala skolbarnen förra året (2014) så de kunde sätta var sin potatis på min åker och följa processen på nära håll (se inlägget: Skolbarnen skördar sina potatisar). Samtidigt verkar det finnas ett stort intresse för självförsörjning, ekologisk odling och närproducerat mat, så jag har använd senaste veckan på att tänka ut några kurser om självhushåll jag kan ha här på gården.

Än så länge har jag fått ihop 4 halvdagskurser:

Driv upp dina plantor: där vi går igenom hur man bäst driver upp sina plantor, vilka plantor man med fördel kan driva upp och varför det kan vara bra att förlänga säsongen på detta sätt. Denna kurs är 7 mars.

Lördagen 21 mars hålls kursen: Odla din egen mat. Detta är en odlingskurs där vi går igenom vad växterna behöver för att odlingarna ska lyckas.

Under tidiga sommaren går vi på upptäcksfärd i Naturens eget skafferi och pratar om vilka vilda växter som går att äta (det man ofta ser som ogräs) och hur de med fördel kan tillagas. Datum kommer längre fram.

Och någon gång under högsommaren eller tidiga hösten kör jag kursen Skörda eget utsäde, där vi går igenom vilka växter vi kan ta utsäde från och hur det görs på bästa sättet.

Ni kan läsa mera om kurserna på hemsidan.

Tanken var att ha kursverksamheten i gårdsbutiken, fast då jag inte har hunnit renovera klart den än, håller jag årets kurser inne i bostadshuset.

Ni som läser bloggen och bor nära Laholm eller Halmstad får jättegärna sprida budskapet om kurserna, så jag kan inspirera så många andra som möjligt att börja odla. Inget smakar bättre än det man precis har skördat själv! Det ska bli så kul att få undervisa igen!



  • Comments(0)//blogg.genevadnygard.se/#post66

Dags att ta sticklingar

SjälvförsörjningPosted by Tina Melkersson Tue, January 13, 2015 19:30:39

När jag under vintern saknar att ha händerna i jorden i odlingarna utomhus, ser jag till att föröka en del växter genom att ta sticklingar som sätts i planteringsjord.

Och när jag tar sticklingar från egna (eller en släkting/ kompis) växter sparar jag inte bara pengar, jag förskonar dessutom miljön genom att plantorna/ fröna inte har transporteras alls eller drivits upp i uppvärmda växthus. En ytterligare bonus är att jag slipper få in okänd ohyra som kan sprida sig till min övriga grönska, vilket faktiskt är ganska vanligt när man köper in plantor.

Växtförökningen är dessutom en bra och pedagogisk sysselsättning för barnen, som såhär gratis kan skapa och följa sina egna plantor.

Sticklingarna av vinbär, jag satte förra året tog sig bra (se inlägget: Sticklingar av vinbär), så jag kommer ta fler i år, som sedan ska sättas runt den blivande örtagården i trädgården. Man kan nästan inte ha för mycket bär, tycker jag.

Övriga växter som jag kommer föröka via sticklingar är bland andra rosmarin, mynta och pelargon, men det funka med många växter och jag ska testa med båda lavendeln och lagerbladen också. En stor fördel med förökning via sticklingar är att man får ett försprång jämför om man frösår växterna. Man får helt enkelt en hel planta mycket snabbare.

Ett okomplicerat ”recept” växtförökning via sticklingar finns nu på hemsidan.



  • Comments(0)//blogg.genevadnygard.se/#post65

Vinterförvaring av växterna

OdlingarnaPosted by Tina Melkersson Wed, January 07, 2015 19:15:33

I mellandagarna fick vi hård frost här i södra Halland:

Och även om det inte alls kan jämföras med vintertemperaturerna längre norrut var det VÄLDIGT kallt att plötsligt ha -15 grader ute och bara 14 grader inne i vår gamla prästgård!

Men innan de hårda frostnätterna såg jag till att ta in de av uteväxterna som är känsliga för så hård frost. Då de flesta skulle ha de för torrt och varmt inne i bostadshuset förvaras de istället i vårt kalla pumprum, där en frostvakt säkrar att temperaturen är på plus.

Här står nu rosmarin, vinrankor och de ramslök jag, tack vara Facebook, fick i byte mot utsäde av den vackra mjölmajsen ”Painted Mountain” (se inlägget: Världens finaste mjölmajs). Ramslöken tål visserligen frost, men i höstas hann jag inte uttänka var jag vill ha ett vackert böljande och väldoftande ramslöksfält, så jag satte löken i krukor så länge. Den verkar dock ha det underbart i pumprummet, för den gror redan, och har återupplivad mina drömmar om ett blivande böljande ramslöksfält:

Utöver de frostkänsliga växterna ställde jag också in två späda valnötsträd och en rödlönn, då dessa står i plastkrukor och (precis som ramslöken) inte skulle må bra om hela jordklumpen blev stenhård av frost. Dessa kan såklart överleva utomhus om de är planterade i jorden, och planen är att de ska sättas ute i vår – då har vi kanske egna valnötter om sisådär 15 år… Man får ibland vara ganska långsiktig som självhushållande bonde…



  • Comments(0)//blogg.genevadnygard.se/#post64

Grisar på gång

GrisarnaPosted by Tina Melkersson Sat, January 03, 2015 18:16:17

Drömmen om egna grisar har jag haft länge – till och med innan vi köpte vår gård år 2013. Fast inga ”vanliga” framavlade, snabbväxande stallgrisar med extra lång kotelettrad – jag har istället under lång tid spanat på gamla lantrasen: Linderödssvinet. Och som med lantrashönsen och -ankorna vi redan har (Hedemorahöns och gula ankor) tycker jag fördelarna väger upp djurens förhållandevis långsamma (läs: naturliga) köttsättning (alltså tillväxt).

Linderödsgrisarna är härdiga och bra på att leva så som grisar borde leva: i en hage året om, där de gör det de är bäst på: bökar!

Och hos oss är det precis så de ska bo! Då vi inte har maskiner att bearbeta jorden med är tanken nämligen att de ska böka upp åkern där jag ska odla. Om idén med grisarna funkar i praktiken, ska våra små blivande plogar äta upp ogräset i jorden och rensa den från eventuella rester samtidigt som de plöjer och grundgödslar den – inget mindre än genialiskt! Om det alltså funkar…

I och med att Linderödssvinet har en mer naturlig tillväxt (jämför kotelettradgrisarna) kan de delvist leva på vårt (ekologiska – mestedels egenodlade) hushållavfall, så som grisarna hölls på gårdarna förut. Och om vi inte blir för fäst vid dem kommer de bli både julskinka och flæskesteg kommande julen (alltså 2015).

Egentligt var tanken att skaffa grisarna till våren, men när jag innan jul hämtade en låda med Linderödskött från en närliggande gård, visade sig att de hade kultingar nu och inte viste när det kom fler. Och som vanligt tycker jag om att smida medan järnet är värmt (även om maken oftast tycker jag har för många järn i elden), så jag beställde 2 unga gyltor av dem.

Vi kom överens om att ordna överlämnandet av grisarna efter nyåret, så de senaste veckorna har jag spenderad all ledig tid (och därmed en stor del av juldagarna) på att göra klart för grisarna. Jag har byggd en grishydda av brädor och plåt som hittades på gården (nedan utan plåttaget):

Den har (bara för säkerhetsskull) plats för en digivande sugga – man vet ju aldrig hur det här grisägande utveckar sig ;-)

Dessutom är hyddan flyttbar, så vi kan flytta runt grisarna på åkern allteftersom de bökar klart en bit.

Åkern har jag förberedd genom att stängsla in ett mindre område (ungefär 500 m2) med 3 eltrådar. Jag slog bort gräset med lien och hamrade ner bestående stolpar längs åkerns ytterkant:

och flyttbara stolpar på åkerns mitt:

För att hålla grisarna inne i hagen sattes eltrådarna 20, 45 och 75 cm över marken. Och nu ser vi jättemycket fram emot att få hem de nya djuren till vår gård! Det ska bli jättespännande!!!

Fortsättning följer…



  • Comments(2)//blogg.genevadnygard.se/#post63

År 2014 i backspegeln

Livet på NygårdPosted by Tina Melkersson Wed, December 31, 2014 13:48:54

Jag har spenderad de senaste dagarna med att reflektera över det förgångna året. Och även om jag ofta känner mig frustrerad över att inte hinna med någonting (småbarnsförälder som jag är), har senaste året varit intensivt, spännande, hårt och kul!

2014 var första hela året vi bodde på vår gamla prästgård Genevad Nygård. Och mycket har hänt under året!

Största klivet mot att vara självhushållande var när jag skaffade hem de första djuren till gården: 3 Hedemorahönor och 1 -tupp i februari (se mera under kategorin: Hönsen).

Under året har hönsen gett oss jättemycket! Inte bara har vi varit nästan självförsörjande med ägg, de har dessutom skapat liv på gården. Under sommaren ruvades 2 kullar kycklingar fram, och det har varit riktigt kul att följa utvecklingen för oss allihop (inte minst barnen, på då 3 och 6). Livets mirakel kom extra nära, när en kyckling i första kullen hade problem med att komma ut ur ägget (här ägget med hålslag):

Den fick därför ruvas ut i min behå och blev sedan till en underbart fin kyckling som nu heter Kejsarinnan (då den har ruvats fram på onaturligt sätt):

Hönsen visade sig vara en stor hjälp i den naturlige skadedjursbekämpningen på vår ekologiska gård. De helt frigående hönsen spenderade mycket av sin tid med att leta upp insekter och sniglar, både i trädgården, men också med mig på åkern (här ungtuppen Franz Ferdinand och Kejsarinnan):

Och en cirkel i hönsalivet slutades, när jag i november slaktade 3 av tupparna från första kullen.

Under 2014 tillkom dessutom katter och ankor till vår gård.

Ett ytterligare stort steg mot självhushållet var att vi i 2014 fick tillgång till en del av vår åker. Snälla grannar plöjde och harvade marken, så jag kunde odla upp den under året.

Vad som står skarpast i mitt minne är när lokala skolbarnen odlade egna potatisar på min åker. På (6 åriga) sonens skola hade de pratat om potatisar, och jag insåg att de skulle kunna få testa på odlandet själva här hos oss (se mera under kategorin: Odlingarna)! Så vid 3 tillfällen kom barnen därför och satte, kupade och slutligen skördade sina potatisar.

Och utöver att det var en fröjd för mig att se barnens fina namnpinnar på min åker, så var det helt underbart att vara vittne till deras jubel, när de skördade de egna potatisarna i juni:

Men när väl ogräset började växa ordentligt tog det mycket av min tid från odlandet, så det var mycket jag inte hann med i år. Dock hade jag tillräckligt med fina grejer för att kunna sälja, både i gårdsbutiken som öppnade i juli och på olika marknader under sommaren och hösten. Vad jag inte hade insett innan jag drog igång odlandet var hur tungt ett jobb det är utan maskiner. Och i oktober drabbades jag av en liten blodpropp i armen, sannolikt på grund av överansträngning (se: När kroppen säger STOPP!).

Samtidigt har odlingarna gett oss jättefina grönsaker, som vi har levt på sedan juni, och som vi kommer att fortsätta leva på åtminstona några månader till.

Dessutom vill jag (igen) slå ett slag för naturens underbara egna skafferi. Av sig själv har naturen försett oss och djuren med bladgrönt, späckat med nyttigheter. Under året har det i flera omgånger skördats kirskål, svinmålla och brännässlor. Ja, brännässlan är faktiskt den gröda vi har skördat över längst tid på gården: från mars till november (se: Makalösa nässlor). Här skördade jag nässlor som torkades till hönsen:

Det underbara med det ätbara ”ogräset” är att naturen klarar av allting själv, förutom skördandet såklart. Det finns en del recept på hur vi har tillagat ”ogräset” hemsidan.

Allt som allt har jag lärt mig mycket under 2014 och har träffat jättemånga trevliga människor! Det har med andra ord varit ett rikt år och vi har levt länge på de egna grönsakerna.

Nyårsafton kommer att firas med en ganska anspråkslös middag bestående av stekt fisk och egna grönsaker, medan det på 12-slaget (om jag håller så länge) intas den danska klassikern kransekager (hembakade såklart – se receptet på hemsidan).

Tack till alla som stödjer och inspirerar – och riktigt gott nytt år!



  • Comments(0)//blogg.genevadnygard.se/#post62

Äntligen jul 2014

Livet på NygårdPosted by Tina Melkersson Tue, December 23, 2014 20:09:44

Det har varit mycket att stå i här i december – vilket förklarar senaste veckornas bloggtorka. Men NU är det äntligen jul, och granen är klädd:

Jag sökte egentligen efter en gran med rot, så vi kunde plantera ut den efter julen, fast jag hittade ingen, så i år det fick bli en ”vanlig”. Jag har satt granfrön i trädgården, men nästa år ska jag försöka hitta en mer miljövänlig (ekologisk) gran!

De levande ankorna som jag köpte från en bekant i helgen är både slaktade, plockade och uttagna (här en med och en utan fjädrar):

Svensk jullunch i all ära, men då jag ju är dansk är det ingen riktig jul om jag inte får antingen flæskesteg (fläskstek) eller ankstek på julafton!

Ankorna, som ska stekas i ugnen, fyller jag med sviskon och (egna) äpplen. De serveras med egna ekologiskt odlade potatisar och sås samt lite otraditionellt med stekta (egna ekologiska) morötter och rotmos av (egen ekologisk) persiljerot (mest för att jag har blivit smått beroende av detta mos senaste tiden – se receptet på hemsidan).

Myskankorna levde ett bra frigående liv på en gård en mil från oss. En nackdel med att köpa levande djur är dock att de kan ha ohyra. Efter slakten har jag fått inget mindre än 15 väldigt kliande (lopp?)bett. Vi vet visserligen inte vem som har bitit mig, men betten kom efter att jag tog på mig tröjan jag hade på när jag slaktade… (här min höger arm):

Inte desto mindre känns det väldigt bra att veta att djuren har haft ett bra liv, och att döden blev snabb.

Flera omgångar av pepparkakor har bakats under december, inklusive pepparkakshuset med genomskinliga färgade fönster gjort av krossade fruktkarameller:

Målet var egentligen att göra en pepparkaksversion av Genevad Nygård, fast det får bli nästa år istället.

I gengäld har vi lagat julgodis på hemgjord marsipan (se receptet på marsipan på hemsidan) – väldigt populärt hos barnen på 4, respektive 7 år!

Så nu ser vi fram emot att få fira en trevlig jul ihop med makens föräldrar!

Riktig god jul till er alla!



  • Comments(1)//blogg.genevadnygard.se/#post61

Mellan vitlök och storm

Livet på NygårdPosted by Tina Melkersson Sun, December 14, 2014 10:46:08

Senaste veckorna har stått i förkylningens tecken, samtidig som jag har jobbat på att göra klart jordkällaren i form av en gödselränna i gamla grisstallet (se inlägget: Vinterförvaring av rotfrukterna) samt att skörda så mycket som möjligt innan tjälen går i jorden här i södra Sverige (se inlägget: Rödbetsblastsallad och persiljepesto i december).

Det känns därför inte alls dags att redan börja fundera på nästa års skörd nu, mitt i december. Och även om många människor höstsår lite allt möjligt känner jag mig allvarligt talat inte riktigt klar med 2014 än. Men faktum är, att om vi vill kunna äta egen vitlök nästa är det hög dags att få den i jorden nu. Och i jorden kom en del av den, fast en storm kom emellan också…

Förra hösten hade jag inte tillgång till vår åker än (den var utarranderat till årsskiftet), så då sattes vitlöken i trädgården (se inlägget: Vitlöken tittar fram), men i år var det åkern som gällde!

Och i år blir det 2 olika sorter. 5 vitlökar av sorten Thermidrome införskaffade nämligen från John Taylor (tv-personlighet och trädgårdsmästare vid Malmö Slottsträdgård). Efter försiktigt att ha delats blev dessa 5 vitlökar till allt som allt 63 klyftor, som (om allt går väl) blir till 63 underbara hela vitlökar nästa år.

Dessa sattes i början på veckan 6 cm djupt och med 15 cm mellan klyftorna på (den väldigt ogräsdrabbade) åkern:

Tanken var att i år dessutom köpa på mig (riktigt) kontrollerat och virustestat utsäde, fast jag hittade inte ekologisk utsädesvitlök någonstans…???? Och när då plötsligt almanackan fick mig att inse att vi var i slutet på november blev paniklösningen samma som sista år: maken köpte 15 ekologiska vitlökar åt mig i snabbköpet.

Fördelen är såklart att de faktiskt är ekologiska, men stora nackdelen är att de är från Spanien, och därför sannolikt trivs mycket bättre i ett varmare klimat. Men jag ska se till att gödsla den bättre än vitlöken jag hade i trädgården – och får då kanske se till att köpa ”riktigt” utsäde nästa år.

De spanska klyftorna hann jag inte sätta, då det plötsligt varnades för inkommande storm över landet. Det var därför viktigare att försöka stormsäkra gården lite och förbereda oss själva för stormen. Detta gjordes genom att se till att alla portar var väl stängda, jag tömde gödselbrunnen för vatten så den inte skulle rinna över och vi tog ner uppbindningarna för tomaterna (som ändå hade slocknat). Inne tappade vi upp både dricksvatten och spolvatten till toaletten (vattenpumpen går på el) samt letade upp sterinljus och ficklampor i fall strömmen skulle gå. Dessutom såg vi till att mobiltelefonerna var fulladdade och tog in brädor att spika för fönsterna om de skulle gå sönder.

Under fredagkvällen tilltog blåsten, och stormen var som värst hos oss mellan klockan 23 på kvällen och 01 på natten. Men som tur var skonade denna storm oss jämför stormen Simone för drygt 1 år sedan, där taket blåste av både bostadshuset och på flera ställen av ekonomibyggnaderna.

Så nu kan jag fokusera på resten av vitlöken som ska i jorden – helst denna kommande veckan! Och gärna 260 klyftor allt som allt. Mmmm det ska bli gott med egna vitlökar igen nästa år!



  • Comments(2)//blogg.genevadnygard.se/#post60

Rödbetsblastsallad och persiljepesto i december

SjälvförsörjningPosted by Tina Melkersson Tue, December 02, 2014 08:34:09

Då prognosen hotar med flera frostnätter nu i veckan här i södra Halland skördade jag de sista rödbetorna på åkern förra veckan.

För som jag skrev i inlägget Vinterförvaring av rotfrukterna är rödbetan känsligare för frost än exempelvis morötter, palsternacka, persiljerot och jordärtskockan.

Blasten på rödbetorna var förvånansvärd fin fortfarande, så jag såg såklart till att ta tillvara på den också. En del av blasten stektes och blev en ljummen sallad med fetaost, som serverades till kvällsmaten (se receptet på stekt rödbetsblasthemsidan) – underbart gott!

Men det mesta av blasten kommer att förvällas i kokande, saltat vatten i någon minut, varefter den snabbt kyls ned i kallt vatten och frysas in.

För någon månad sedan förvällde jag de sista purpurbönorna också.

Förvällningen ska förhindra att enzymerna i råvarorna ändrar smaken och skapar missfärgningar i grönsakerna. De håller med andra ord bättre.

Underbart att ha både bönor och rödbetsblast i frysen till vintern. Rödbetsblasten använder jag där man annars har spenat eller mangold (rödbetan är släkt med mangold) – exempelvis i omeletten, i pastasåsen och så vidare. Men det är viktigt att komma ihåg att rödbetsblasten innehåller nitrater varför den inte ska ges till barn under 1 år.

I går skördade jag dessutom jordärtskockor, morötter (både gula och orangea), palsternacka och MYCKET persiljerot.

Jordärtskockorna förvaras i lådor i jord:

De andra rotfrukterna förvaras än så länge i plastpåsar (så rena som möjligt), då de har krav på hög luftfuktighet. Skälet till den höga skörden av persiljeroten är inte bara den väldigt goda roten, utan dessutom den fina blasten, som ju är en slätbladig persilja. Persiljeroten är mildare i sin smak än palsternacka – lite mer örtig. Och det är bara en bonus att man får fin persiljeblast på köpet. Så med denna fina rot får man verkligen 2 i 1!!!

Jag sköljde blasten grundligt och frös in det mesta, fast jag såg såklart till att göra en underbart god pesto på den också – MUMS! Peston gjordes på samma recept som Kirskålspeston på hemsidan, fast med persilja istället för kirskål. Vilken lyx att kunna äta nyskördat rödbetsblast OCH hemgjort pesto på nyskördat persilja i början på december!!!



  • Comments(0)//blogg.genevadnygard.se/#post59
« PreviousNext »