Genevad Nygårds blogg

Genevad Nygårds blogg

Om bloggen

Vi köpte Genevad Nygård sommaren 2013 för att med tiden bli så självförsörjande med grönsaker och kött som det går. På bloggen, Facebook och Instagram kan ni följa med på resan dit och jobbet med att få upp standarden på den nedgångna prästgården.

Kolla också in Genevad Nygårds hemsida där ni kan hålla er uppdaterade om aktuella kurser, hitta fler recept med mera.

Riktiga påskkycklingar

HönsenPosted by Tina Melkersson Thu, April 02, 2015 17:08:49

De som följer mig på Facebook eller Instagram vet om att vi fick kycklingar förra veckan.

En av unghörnorna som kläcktes fram förra året – Maräng, började visa tecken på att bli sur redan i februari. Hon burrade upp sig, ville inte låta tuppen para sig och verkade mer än vanligt intresserad av äggen i redena. Och i början på mars, när hon bara var 9 månader gammal la hon sig att ruva på 11 ägg.

Och efter 3 veckor såg jag tisdag kväll (24 mars) den första kycklingen under Maräng.

Nästa dag kläcktes 9 ägg till. Det blev därmed 10 kycklingar på 11 ägg – väldigt duktigt av unghönan!

Men när jag skulle kolla till kycklingarna på morgonen 27 mars hittade jag 3 döda kycklingar. En mardröm för envar djurägare.

2 låg utanför hönan, medan en fortfarande låg under henne och var varm. Den hade därför inte fryst ihjäl – men varför hade de dött då?

På de döda kycklingarna såg jag några små kryp, men såg inget annat fel på dem. Det tyder därför på att de hade drabbats av ohyra som druckit upp deras pyttelilla mängd blod.

Hönan och kycklingarna evakuerades därför och fick flytta in i det svalaste rummet i bostadshuset att ta igen sig. Och sedan stod det på storstädning av hönshuset i flera dagar.

Hönan och de 7 kycklingarna har flyttat ut i hönshuset igen och alla mår bra. Kycklingarna som är kvar är jättegulliga! Det finns 3 gula, en mörkgul med svarta fläckar, 1 grå och 2 bruna (och helt omöjliga att fota samtidigt allihop!):

Efter de 3 döda kycklingarna har jag dock ett extra öga på hönsen framöver!

Men det är helt underbart att ha egna riktiga påskkycklingar i år!!!

Glad påsk allihop!



  • Comments(2)//blogg.genevadnygard.se/#post71

Fågelinfluensan hotar

HönsenPosted by Tina Melkersson Fri, November 21, 2014 10:13:08

Eftersom fall av fågelinfluensa (H5N8) har påträffats i Holland, Storbritannien och Tyskland höjde Jordbruksverket tisdag skyddsnivån för de svenska fjäderfäbesättningarna, och kräver att ALLA fjäderfä ska hållas inomhus eller inhägnade. Även mina, annars HELT frigående, Hedemorahöns och de gula ankorna.

Och även om det inte känns kul alls var det inget problem att stänga in ankorna, då deras nattboning redan är en helt stängd bur med badkar och allt (se inlägget: Ankornas ankomst).

För att de dock inte ska få det för mörkt i ladan är porten öppen hela dagen.

Fast med hönsen kändes det värre, då deras hönshus var ganska mörkt efter en rovfågel gick igenom ena fönstret och det därför fanns en bräda fram för detta fönster (se inlägget: Första rovdjursattacken).

För att ge dem mer ljus försökte jag därför att byta ut det trasiga fönstret med ett annat fönster i ladan – fast fönsterna gick såklart inte alls att bara byta ut sådär. De passade nämligen bara där de satt från början och gick inte att stänga på sina nya platser alls.

Jag fick därför sätta tillbaka fönsterna på sina platser och hitta en annan lösning.

Jag bestämde att istället göra en läm till öppningen i gallerdörren (se inlägget: Gallerdörr till hönsens hus) som gör att inga fåglar kan ta sig in och hönsen inte kan ta sig ut.

På så sätt kan jag ha porten till hönshuset öppen hela dagarna, fast ha stängd gallerdörren, och därmed ge hönsen ljus hela dagarna.

Det känns verkligen inte kul alls att stänga in djuren! Men för att hönsen inte ska ha för tråkigt hela dagarna inomhus ger jag dem halva äpplen, hela majskolvar samt torkade nässlor och svinmålla som de kan sysselsätta sig med under instängningstiden. Samtidigt håller vi alla tummar för att inga svenska besättningar drabbas och att Jordbruksverket kan sänka skyddsnivån snart så hönsen och ankorna kan komma ut i friheten och jag igen kan ha sällskap av mina underbara, sociala insekt- och snigelätare! Här en bild på några av årets unghöns med mig ute på åkern för några veckor sedan:



  • Comments(1)//blogg.genevadnygard.se/#post57

3 hönor tagna

HönsenPosted by Tina Melkersson Sun, October 19, 2014 15:11:27

Då hände det! Tidigt, tidigt i morse togs 3 av de unga hönorna som kläcktes i maj av ett okänt rovdjur. Dessa 3 hönor har sovit utomhus i en björk på gårdsplanen på nätterna utan problem i ungefär 1 månad. Jag har sett dem sitta i björken och har dessutom sett dem gå runt själva tidigt innan jag släppte ut de andra hönsen. Men i morse fanns de ingenstans – istället såg jag en hög med fjädrar längst bort på gårdsplanen bland alla regnvåta höstlöv – med andra ord väldigt mycket déjà-vu från Första rovdjursattacken!

Framme på plats såg jag att flera av fjädrarna var blodiga (kanske svårt att se på bilden):

Det låg också en del fjädrar under björken:

Det tyder därmed på att det var ett trädklättrande mårddjur eller kanske till och med den räven som har rapporterats ganska nära våran gård.

Men som sagt ingen syn av unghönorna någonstans. Och typiskt nog hörde två av de försvunna hönorna till favoriterna; sonens vita unghöna Maja, och min krämfärgade Iris.

Jag har varit väl medveten om risken med att ha frigående höns, men det känns väldigt trist att förlora dessa fina unghöns ändå!

Samtidigt var det tur att de andra hönsen och ankorna var instängda i sina respektive hus! Så nu har vi ett extra öga på djuren, och framöver får jag försöka schasa in eventuella utomhushöns i hönshuset på kvällarna!



  • Comments(0)//blogg.genevadnygard.se/#post50

Första rovdjursattacken

HönsenPosted by Tina Melkersson Wed, September 10, 2014 10:13:35

I söndags upplevde vi första rovdjursattacken på hönsen.

Medan köksassistenten brummade högljudd i köket och jag höll på att baka vårt dagliga bröd hörde jag hönsen låta på gårdsplanen – vilket i sig inte är ovanlig, så det var inget jag funderade jättemycket över. Men när jag några minuter senare slet mig från köket och brödbakningen och tittade ut ur fönstret från barnens rum såg jag till min fasa en massa fjädrar ligga i en hög på baksidan av hönshuset.

Jag sprang ut och hörde någon flaxa till i hönshuset. Men när jag kom fram flaxade denna någon med ett brak rakt igenom ena fönstret innan jag ens hann se vad det var. Sedan sprang jag bort till högen av fjädrar och hittade hönan Joline och hennes små kycklingar (se eventuellt inlägget: Andra omgången kycklingar 2014) inne i vildhallonsnåret bakom ladan.

Hon kacklade till när hon såg mig och verkade omedelbart ok, så jag var övertygad om att förövaren hade tagit en annan höna. Jag sprang därför in och hämtade 4-åriga dottern och hon kom med ut för att hjälpa till med att leta upp de andra hönsen.

De 4 månader gamla kycklingarna hittade vi i ett buskage på andra sidan gårdsplanen och nära dem satt ledartuppen och såg helt förvirrad ut. Men vi hittade inte de 2 andra vuxna hönorna. Vi letade i hela trädgården och ropade på dem, men fann dem ingenstans.

Till slut när jag skulle kolla till kattungarna upptäckte dottern plötsligt de 2 hönorna längst inne i ladan, där de tydligen hade gömt sig. Alla levde alltså, men var kom alla fjädrarna ifrån då?

Jo, när väl Joline (mammahönan) vågade sig ut ur hallonsnåret med de drygt 3 veckor gamla kycklingarna visade det sig att det var hon som (ensam?) hade varit i närkamp med ”någon” och hade i kampen förlorad hälften av sina stjärtfjädrar (det är svårt att se på bilden, men här är Joline med en halv stjärt):

Och även om hon säkert var ganska chokerad och hade ont, var hon jätteduktig och skötte sina kycklingar som om inget hade hänt.

Efter att chocken hade lagt sig för mig, och efter att ha inspekterad att inget alvarligt hade händ Joline, var det dags att rensa bort alla glasbitar och sätta upp en bräda framför det trasiga fönstret i hönshuset.

Sedan gjorde jag en liten belöning till Joline och kycklingarna i form av havregryn i yoghurt. Jag upptäckte nu att den minsta kycklingen verkade hängig och haltade. Den har hela tiden varit liten, men var nu bara hälften så stor som de andra och slackade efter, vilket skapade en onödig fara för hela flocken, då Joline var tvungen att springa tillbaka och hämta upp den hela tiden.

Efter att ha observerad kycklingen i 2 dagar där den bara blev sämre och sämre bestämde jag mig för att ta bort den. Kycklingens allmäntillstånd hade inte omedelbart en koppling rovdjursattacken, utan den togs bort då den verkade sjuk och hade dessutom en kass fot. Extra tråkigt eftersom den hade blivit sonens favorit, men jag vill inte riskera resten av flocken för en hängig kyckling, som dessutom har svårt att gå. Därtill vill jag inte föra vidare eventuella dåliga gener till framtidiga kycklingar genom att ha kvar en så svag individ i flocken.

Rovdjursattacken har dock gjort oss uppmärksamma på ett bekymmer i hönsflocken: Ledartuppen! Vi har tidigare observerad att ledartuppen har en tendens att fly undan om det uppstår problem istället för att skydda sina hönor, men såhär illa viste jag inte att det var! Jag hoppas därför verkligen att tuppkycklingarna som vi kommer behålla i flocken visar sig vara modigare och vågar stå upp för hönorna framöver istället för att smita! Samtidigt är jag väldigt imponerad över att Joline förmådde att rädda inte bara sig själv utan sina kycklingar också – och tillsynes helt ensam – tur att tjejerna klarar problemen själva!

Första rovdjursattacken är nu avklarat utan byten – fast jag är också medveten om att det knappast kommer att gå såhär bra nästa gång… Men den faran får man leva med när man har frigående höns. Och än så länge tar jag gärna den risken när jag samtidigt ser hur bra de mår av att få gå helt fritt!



  • Comments(2)//blogg.genevadnygard.se/#post46

Andra omgången kycklingar 2014

HönsenPosted by Tina Melkersson Mon, August 18, 2014 08:50:54

Dotterns fina fläckiga Hedemorahöna (Joline – uppkallad efter bästa dagiskompisen på gamla dagiset) valde att lägga sig och ruva på 11 ägg för 3 veckor sedan. Och av våra 3 vuxna hönor var hon inte den jag hade chansat på skulle börja ruva, då hon tills hon blev sur var VÄLDIGT kuvad och trofast följde tuppens minsta steg. Här en bild på henne i redet:

Men sur blev hon – och här pratar vi verkligen sur – när hon då och då lämnade redet för att äta lite, burrade hon upp sig som en liten boll och med små hetsiga ljud jagade hon bort ALLT som råkade finnas i vägen. Och kycklingarna från första kullen i april (läs eventuellt inlägget: Första kullen med kycklingar!) har väldigt stor respekt för henne. Här myser de nu 4 månader gamla kycklingarna under boken i trädgården:

Men vägen fram till kycklingarna var lite krokig. Joline låg nämligen på ett rede på en hylla 60 cm över marken. Och oroliga bonden (alltså jag) fick för mig att jag efter 2 veckors ruvning skulle sätta upp en bräda framför hyllan så att kycklingarna inte så lätt skulle ramla över kanten och inte kunna ta sig tillbaka inunder mammans värma kropp – vilket skulle kunna innebära döden för en liten nykläckt kyckling.

Så när Joline hade lämnat redet för att äta satte jag upp den smala brädan. Men brädan förvirrade Joline, som istället la sig på ett helt annat rede. Brädan fick därför såklart tas bort igen och jag fick flera gånger visa tillbaka den väldigt sura och hackande hönan till hennes ägg. Ibland ska vi människor helt enkelt inte lägga oss i så mycket!

Ungefär halvvägs genom ruvningen lyste jag dessutom äggen med en ficklampa och såg att 4 av dem inte hade utvecklats. Dessa togs bort så att de inte skulle ruttna och spricka, och kvar var alltså 7 ägg.

Och av äggen kläcktes 7 underbara duniga kycklingar fram: 1 ljusgul, en värmare gul med svarta fläcker, en orange med svarta fläcker, 3 gråa och 1 brun.

Denna gång slapp jag med andra ord att gå runt med ägg i behån :-) (se inlägget: Första kullen med kycklingar!). Och medan Joline låg på de kläckande äggen satte jag försiktigt och tyst upp brädan framför hyllan. Här har hon och kycklingarna nu en egen liten privat vrå, där de får mat och vatten. Samtidigt ramlar inte kycklingarna över kanten, men Joline kan ta sig ner om hon vill.

Och jag måste erkänna att jag är en MYCKET stolt hönsägare, där 2 av mina 3 fina vuxna Hedemorahönor nu har ruvat fram kycklingar. Enligt statistik från genbanken har rasen en genomsnittlig ruvbenägenhet på 31 % – medan den alltså i min flock än så länge är på 66 % (= 2 av 3 hönor). De 4 individer jag hämtade i februari (se inlägget: Hönsens ankomst) har nu blivit till 22 individer, och jag väljer att tolka det som att hönsen mår så bra här på Genevad Nygård att de gärna utökar flocken – det är jättekul att vara bonde!



  • Comments(2)//blogg.genevadnygard.se/#post45

Första skörden av hönsens vintergrönt i hus

HönsenPosted by Tina Melkersson Thu, June 26, 2014 13:36:00

Mitt i sommarn ligger vinterns brist på grönska låååångt bort, fast det gäller att börja skörda för vintern redan nu när växterna fortfarande är fulla av alla vitaminer och mineraler.

Vi har börjat fylla frysen med saker för oss själva exempelvis svinmålla (recept på Smörstekt svinmålla med vitlök finns på hemsidan) och brännässla (se recept på Nässelsoppa och Nässelsås på hemsidan).

Men det är också dags att tänka på hönsen. Enligt min hönsbibel (Höns, Ankor och Gäss av Ronny Olsson) ifrågasatts i en gammal hönsbok om hönsen överhuvudtaget klarar sig utan torkade nässlor på vintern.

Jag slog därför av de stora nässlorna under ett av de gamla äppelträden i trädgården med min lie:

Nässlorna snörde jag ihop i 24 mindre knippen:

Innan jag hade funderat klart på var jag skulle torka dem, hittade jag en självklar plats på vinden av vårt nästan 150 år gamla prästgård. Här fanns nämligen redan spikar på rad som bara väntade på att bli mitt nya torkställe. På vinden kommer nässlorna torka snabbt i värmen under taket utan samtidigt att förlora lika många vitaminer och mineraler som om de torkats i solen (ha överseende med vår stökiga vind!!!):

Utöver att ha vitamin- och mineralrika nässlor till hönsen på vintern kan vi dessutom använda de torkade nässlorna i te, bröd och maträtter – mums! Och jag har redan börjat fundera på vad mer jag kan torka på vår gamla vind – det kanske blir kryddorna som står på tur härnäst? Exempelvis oreganon (längst fram på bilden) och citronmelissen (bakom oreganon) jag fick på underbara Källdalens Trädgårdar när jag praktiserade där förra året:



  • Comments(2)//blogg.genevadnygard.se/#post38

Första kullen med kycklingar!

HönsenPosted by Tina Melkersson Sat, May 17, 2014 16:32:27

Igår kväll hördes små pip från under hönan som har legat på ägg de senaste 3 veckorna. Och i morse såg jag 5 små kycklingar sticka fram sina huvuden under henne (fast på bilden nedan ser man bara 2):

Dock så jag skatorna hoppa in igenom hålet i den fina gallerdörren jag gjorde i veckan (se inlägget: Gallerdörr till hönsens hus) – varför jag hängde upp en tygbit för att försvåra skatornas inkräktan. Saken är nämligen den att skatorna kan ta både ägg och nykläckta kycklingar.

Men för att säkra de nya kycklingarna ytterligare byggde jag (efter ett mycket bra samtal med genbanksansvarig för Hedemorahönsen) en bur till hönan och kycklingarna som de kan gå i närmsta dagarna.

Men när hönan resta sig från redet såg jag att ett ägg (av 13) inte hade kläckts och att ett hade hålslag men att kycklingen inte hade tagit sig ut än.

Jag föste in hönan och de 11 kycklingarna i buren.

Ägget som inte har hålslag lyste jag och såg att det inte hade utvecklat särskild mycket, så det slängdes. Men från ägget med hålslag pipar det ganska mycket, så nu går jag runt med ett ägg i behån och hoppas att kycklingen orkar ta sig ut inom närmsta dygnet.

Detta medan maken tycker frun är ganska tokig som har pipande bröst…

  • Comments(0)//blogg.genevadnygard.se/#post29

Gallerdörr till hönsens hus

HönsenPosted by Tina Melkersson Mon, May 12, 2014 16:28:29

Idag byggde jag en gallerdörr till hönsens hus med en liten öppning där hönsen kan ta sig in och ut.

Hönsen på Genevad Nygård går ju helt fria och dörren ska hjälpa till med att minimera problemet vi har haft med att vilda fåglar flyger in och äter hönsens mat. Och de vilda fåglarna kan föra med sig sjukdomar. Dessutom har vi just nu en väldigt platt höna som ligger på ägg:

Så förhoppningsvis får vi kycklingar om ungefär en veckas tid. Därmed kommer dörren också göra det svårare för exempelvis kråkfåglarna att ta sig in och ta kycklingarna.

Dörren togs emot med en viss skepsis, men accepterades sedan väldigt snabbt.

En ny höna la sig till och med att ruva när dörren hade kommit upp – så hon kanske känner sig tryggare redan? Kul om det blir ännu fler kycklingar!!!



  • Comments(0)//blogg.genevadnygard.se/#post27
Next »