Genevad Nygårds blogg

Genevad Nygårds blogg

Om bloggen

Vi köpte Genevad Nygård sommaren 2013 för att med tiden bli så självförsörjande med grönsaker och kött som det går. På bloggen, Facebook och Instagram kan ni följa med på resan dit och jobbet med att få upp standarden på den nedgångna prästgården.

Kolla också in Genevad Nygårds hemsida där ni kan hålla er uppdaterade om aktuella kurser, hitta fler recept med mera.

3,6 miljoner färre sniglar?

OdlingarnaPosted by Tina Melkersson Sun, August 30, 2015 12:38:11

De som brukar följa min blogg har kanske märkt att det har varit torka här ganska länge nu. Jag har helt enkelt inte verken hunnit eller orkat med bloggen senaste tiden. Årets invasion av spanska skogssnigeln (mördarsnigeln) höll nämligen på att knäcka mig någon gång mitt i sommarn. Jag jagade sniglar så mycket jag kunde och tänkte på sniglar nästan dygnet runt. Jag såg sniglarnas ränder på näthinnan när jag stängde ögonen, ja jag drömde till och med om sniglar…

Och sniglarna har verkligen tagit för sig! De har ätit upp 100 % av kålen, 95 % av bönorna, 75 % av betorna, 50 % av solrosorna. Dessutom har de gett sig kraftigt på potatisen (båda blasten och knölarna) – men exakt hur mycket som har gått förlorad vet jag inte förrän jag skördar klart senare på hösten (här en hink med runt 400 mördarsniglar):

Jag har jagat sniglarna varje dag under snart 3 månaders tid (med enstaka undantag). Och ett tag höll jag på att kasta in handduken. Då tog jag några dagars paus. Och när jag blev arg istället för uppgiven bestämde jag mig för att fokusera på hur mycket bättre det kan bli nästa år om jag tar upp kampen istället för att ge upp.

Jag läste på om mördarsniglarna och lärde mig bland annat:

* de är nattaktiva

* de lever i ungefär ett år

* var och en kan lägga upp till 400 ägg

* de övervintrar som levande individer (inte ägg)

* de kan gräva ner sig upp till 20 cm under marken (det är så de övervintrar)

För mig har det fungerat bäst att jaga dem tidigt på morgonen. Mitt i sommarn var det klockan 4:00 – men nu (augusti/ september) är det närmare runt klockan 6:00 (skönt med sovmorgon ;-). Efter regnet är också oftast ett bra tillfälle.

I början samlade jag in alla och gav dem till hönsen, ankorna eller grisarna (som ÄLSKAR dem – klicka här och se klippet på grisarna som käkar mördarsniglar):

Men för att spara in tid har jag börjat klippa dem i tu. Jag vet att det finns båda gifter, järnfosfat och biologiska bekämpningsmedel, men så långt vill jag fortfarande inte gå i kampen mot sniglarna.

Min övertygelse är att gifter inte hör hemma på vår jord överhuvudtaget – och de andra sakerna vågar jag inte använda mig av, då de drabbar alla sniglar – inte bara mördarsniglarna. Och om vi börjar utrota alla svenska snigelarter är jag övertygad om att vi kommer drabba väldigt mycket mera än bara sniglarna. För vad händer då med de djuren som lever av eller med de inhemska arterna? Hur drabbar det djur som igelkotten eller jordlöparen om antalet vanliga svenska sniglar går ner?

Och även om jag sannolikt aldrig slipper mördarsniglarna är jag säker på att mitt jobb nu i sommar har gjort skillnad. Faktiskt vill jag påstå att jag med mitt jagande har sluppit runt 3,6 miljoner nya mördarsniglar.

Uträkningen (som till och med är lågt satt) ser ut såhär:

300 sniglar om dagen i 60 dagar som var och en kan få 200 avkommor =

300 x 60 x 200 = 3 600 000

Här är en liten förklaring till siffrorna: 300 sniglar är ett ungefärligt snitt på hur många jag har tagit om dagen. Trots att jag har jagat sniglarna i nästan 3 månader räknar jag bara in tiden som 60 dagar så jag inte tar med de (enstaka) lediga dagarna. Och även om varje snigel kan lägga upp till 400 ägg under sin livstid räknar jag bara på att jag slipper 200 (alltså hälften) av den fångade snigelns avkommer, då jag anser att jag i snitt klipper sniglarna ungefär mitt i deras livscykel (och därmed ungefärligen mitt i deras äggläggande period i livet).

Så trots odlingsåret har varit en enorm utmaning delvist på grund av snigelinvasionen och jag därför inte har hunnit med så mycket annat än att jaga dem, måste jag ändå klappa mig själv på axeln för att förhoppningsvis slippa ytterligare 3,6 miljoner flera sniglar i min köksträdgård!



  • Comments(0)//blogg.genevadnygard.se/#post73

Dags att förgro

OdlingarnaPosted by Tina Melkersson Mon, February 16, 2015 09:09:08

Från jag var i radion för snart 2 veckor sedan (se inlägget: Radio P4 Halland) har jag så smått börjat förkultivera vissa växter. Och att förgro är precis vad min första kurs om 3 veckors tid ska handla om! En del av de växter vi tar för givet att äta här i Norden, behöver en väldigt lång säsong på sig innan vi kan skörda dem. Så det är faktiskt dags redan nu!

När jag tar fram fröna fylls jag av förväntan och entusiasm över vad som kanske kommer. De små växterna som förhoppningsvis kommer att förse oss med underbara grönsaker – igen! Och så kul det är när det väl börjar växa – visst är naturen underbar!

Här ser ni aubergin av sorten ”Diamond” på gång:

Förgångna veckan hade vi till och med så varmt i solen fram för bostadshuset att jag i en upprymd känsla av vår petade ner både spenat och sallad i två av drivbänkarna. Här stod det tomater förra året, och då jag inte hade hunnit gräva bort jorden var den kvar. På drivbänken la jag glasrutor:

Det har dock varit ganska kallt och blåsigt sedan dess, så om och när vi kan skörda någonting i dessa kallbänkar är ganska ovisst…

Men visst är det kul att få börja säsongen redan i februari!

Imorgon bär det av till radion igen där jag kommer att prata mer om förkultivering. Lyssna gärna med på Carlsson & Co i radio P4 Halland mellan klockan 11 och 12. Vi hörs!



  • Comments(0)//blogg.genevadnygard.se/#post68

Vinterförvaring av växterna

OdlingarnaPosted by Tina Melkersson Wed, January 07, 2015 19:15:33

I mellandagarna fick vi hård frost här i södra Halland:

Och även om det inte alls kan jämföras med vintertemperaturerna längre norrut var det VÄLDIGT kallt att plötsligt ha -15 grader ute och bara 14 grader inne i vår gamla prästgård!

Men innan de hårda frostnätterna såg jag till att ta in de av uteväxterna som är känsliga för så hård frost. Då de flesta skulle ha de för torrt och varmt inne i bostadshuset förvaras de istället i vårt kalla pumprum, där en frostvakt säkrar att temperaturen är på plus.

Här står nu rosmarin, vinrankor och de ramslök jag, tack vara Facebook, fick i byte mot utsäde av den vackra mjölmajsen ”Painted Mountain” (se inlägget: Världens finaste mjölmajs). Ramslöken tål visserligen frost, men i höstas hann jag inte uttänka var jag vill ha ett vackert böljande och väldoftande ramslöksfält, så jag satte löken i krukor så länge. Den verkar dock ha det underbart i pumprummet, för den gror redan, och har återupplivad mina drömmar om ett blivande böljande ramslöksfält:

Utöver de frostkänsliga växterna ställde jag också in två späda valnötsträd och en rödlönn, då dessa står i plastkrukor och (precis som ramslöken) inte skulle må bra om hela jordklumpen blev stenhård av frost. Dessa kan såklart överleva utomhus om de är planterade i jorden, och planen är att de ska sättas ute i vår – då har vi kanske egna valnötter om sisådär 15 år… Man får ibland vara ganska långsiktig som självhushållande bonde…



  • Comments(0)//blogg.genevadnygard.se/#post64

Världens finaste mjölmajs

OdlingarnaPosted by Tina Melkersson Fri, October 17, 2014 15:23:40

Jag har tagit det VÄLDIGT lugnt sedan det konstaterades en blodpropp i min vänster överarm förra veckan (se inlägget: När kroppen säger STOPP!). Utöver att ha haft ganska ont i propparmen har jag varit övermannad av en enorm trötthet, som tvingade mig att slappa fullständigt.

Men idag gick jag ut på åkern för första gången sedan proppen och med mig hade jag en skottskärra. Den fyllde jag med majskolvar – vilket verkade som ett perfekt rehabiliterande inte allt för tungt arbete.

Väl inne i bostadshuset tog jag av alla blad och fick nu äntligen se den vackra mjölmajsen ”Painted Mountain”. Försäljarna Runåbergs Fröer (www.runabergsfroer.se) skriver själva på sin hemsida att ”Vackrare mat är svår att hitta” – och jag måste nog hålla med.

Kolvarna skiftar väldigt vackert i färger som sträcker sig från ljus gul över rosa till varm och mörk röd samt lila och brun till mörklila och nästan svart.

Fast jag såg också att en del kolvar inte hade en jämn utveckling av majskornen:

Detta är ett tecken på dålig pollinering. Majs pollineras genom att blåsten för med sig pollen från en planta till en annan, varför majs egentligen inte ska planteras på rad – utan i block. Och i år hann jag bara sätta 3 rader med majs (allt som allt ungefär 120 radmeter), vilket tydligen inte gav tillräcklig bra pollinering.

I ett nästan meditativt pill-arbete lossnade jag majskornen från kolvarna som sedan får torka lite extra innan jag ska testa att mala dem till mjöl.

En skottskärra med majskolvar gav ungefär 4 kilo majskorn – och det tog ganska många (men lugna) timmar att få fram dem. En bieffekt av att vara småskalig ekobonde som gör allt för hand är att man verkligen börjar uppskatta maten – samtidigt som man undrar hur den kan vara så billig i butikerna?

Men det ska bli spännande att se vilken färg brödet får. Och jag måste såklart testa att göra popcorn av dem också om det går! Och nästa år ska jag se till att odla fler rader av denna oerhört vackra ”Painted Mountain”!



  • Comments(1)//blogg.genevadnygard.se/#post49

Att stänga inne tomaterna och grannen

OdlingarnaPosted by Tina Melkersson Fri, July 04, 2014 11:56:11

Som jag skrev i inlägget Midsommarrapport 2014 har vi haft problem med att hönsen sprätter i odlingslådorna, varför min pappa har hjälpt mig att snickra ihop ramar med nät så vi kan stänga in tomaterna:

Här föredrar vi nämligen att stänga in både tomaterna och grannen ute fram för att stänga om hönsen. För då grannen klagade på att hönsen vid 2 tillfällen hade smugit in i hennes prydliga trädgård, har jag satt ett högt stängsel i tomtgränsen, vilket verkar funka (här syns dessutom skillnaden mellan hennes välvårdade tomt till höger och vår mer vilda tomt till vänster – och istället för att få dålig samvete försöker jag intyga mig själv om att vår stökighet är bra för den biologiska mångfalden…):

När jag jobbade med tomaterna såg jag till binda upp dem genom att montera brädor ut med husväggen. I brädan spikade jag krampor som jag trädde tråden igenom för att hålla den på plats om det blåser:

Dessutom såg jag till att tjuva tomaterna (alltså ta bort sidoskott som inte har blomställningar) så plantorna kan fokusera på att skapa ett kraftigt toppskott och bra blomställningar.

Och medan maken är lite skeptisk till att de högväxande tomaterna kanske kommer att täcka delar av fönstren ser jag möjligheten i att kunna plocka tomater till sallaten direkt inifrån huset!



  • Comments(0)//blogg.genevadnygard.se/#post39

Vindskyddad uteplats

OdlingarnaPosted by Tina Melkersson Mon, June 23, 2014 01:55:39

Eftersom både chili- och paprikaplantor börjar bli alldeles för rangliga av att stå inomhus var jag i helgen tvungen att skapa en vindskyddad uteplats åt dem, som dessutom kan täckas över på natten så att plantorna inte får det för kallt såhär tidigt på sommaren.

Jag gjorde en liknande uteplats för tomaterna i början på maj – fast denna gjordes på gårdsplanen och helt av halmbalar:

Platsen för chilisen och paprikaplantorna byggdes däremot på bostadshusets östsida där det finns mycket sol fram till runt klockan 14. Uteplatsen skapades genom att 2 pallar ställdes mot fasaden och 2 lagdes på marken. De 2 stycken på marken fodrades med halm för att isolera pallarna mot eventuellt kyla från marken – och hönsen och kycklingarna höll mig såklart sällskap och letade insekter i halmen medan jag jobbade:

Jag klädde dessutom de liggande pallarna med presenning som går upp för de stående pallarna för att skydda både husets grund och fasad när jag vattnar:

Sedan placerades halmbalar som vindskydd mot sidorna och för att ge plantorna så mycket ljus som möjligt använder jag glasluckorna från drivbänkarna (se eventuellt inlägget: Hemgjorda drivbänkar) fram för uteplatsen.

Sedan är det bara att täcka med presenningen (och eventuellt filtar) på kalla nätter.

En del av chili- och paprikaplantorna såg jag till att skola om också, så nu hoppas jag att plantorna snart börjar ge fina frukter som jag sedan kan sälja av i gårdsbutiken från slutet på juli (se hemsidan för mer info) och på Bondens egen Marknad i Halmstad från augusti!



  • Comments(0)//blogg.genevadnygard.se/#post37

Skolbarnen skördar sina potatisar

OdlingarnaPosted by Tina Melkersson Thu, June 12, 2014 10:57:05

Då kom dagen då lokala skolbarnen skulle skörda sina potatisar – och liiiite nervös var jag att potatisarna fortfarande var för små eller att det inte skulle finnas några mängder värd att skörda alls…

Detta var sista momentet för barnens potatisprojekt hos oss. Det började med att de fick potatisar att förgro på skolan. Sedan kom de hit i april och satte sina potatisar och de fina namnpinnarna de hade gjort (se eventuellt inlägget: Skolbarnen sätter potatis) och kupade dem i maj (se eventuellt inlägget: Skolbarnens potatisar – del 2).

Och idag var då domens dag…

Men det gick jättebra!!!!

Jag hade luckrat upp jorden så det skulle vara lättare för barnen att gräva i den – och jag behövde inte vara orolig för att jag bara hade 10 handspader till 29 barn – de delade jättebra på spaderna och grävde dessutom utan problem med de bara händerna!!

Barnen skördade sina potatisar i 2 kilos papperspåsar jag hade köpt hem – och då barnen fick skörda från 3-4 plantor var fyllde flera barn påsen helt (jag hade satt extra potatisar, så det skulle finnas någonting att skörda)!

Efter skörden tittade vi en snabb sväng på de frigående hönsen och de 4 veckor gamla kycklingarna och sedan gick barnen tillbaka till skolan med sin utdelning.

Och kvar på gården sitter jag nu med en upprymd känsla av lycka över att vad som borde vara det mest naturliga i världen – att odla sin egen mat utan gifter och kemiska bekämpningsmedel – funkar OCH påverkade barnen så positivt. Jag hör fortfarande deras jubel över skatterna de hittade i jorden med utrop som: ”titta här – så många” och ”det är min lyckodag idag!”.

Jag skickade ett brev med hem till föräldrarna om förloppet där jag också tackade dem för lånet av deras barn – och detta menar jag verkligen – av potatisodlingen med lokala skolbarnen har jag fått MYCKET mer tillbaka än vad jag har gett!

Med andra ord ett väldigt kul projekt, som jag gärna upprepar nästa år!

  • Comments(2)//blogg.genevadnygard.se/#post35

Lien - min nya bästa kompis!

OdlingarnaPosted by Tina Melkersson Tue, June 10, 2014 13:31:12

Ett nytt vapen har tagits i bruk i försöket på att övermanna ogräset – min nyligen anskaffade lie:

Under min trädgårdsmästarutbildning på Gunnebo Slott i Mölndal lärde vi oss att slå med lie av den väldigt skickliga Lie Mats (se www.liemats.se). Under lieslåtterkursen upptäckte jag att ett österrikiskt orv passade mig bäst, då man med detta slår med båda armarna raka. På så sätt undvikar jag att få nackspärr av att slå med lie.

Bladet är ett så kallat knackeblad – vilket betyder att man med jämna mellanrum själv knackar bladet vasst igen med en hammare mot ett städ (allting är köpt av Lie Mats):

Med lien arbetade jag mig snabbt igenom en stor del av ogräshavet och hoppas nu att ha tagit kål på åtminstone en del av det! Vänster sidan av bilden nedan är där jag inte har slagit än medan höger är slått:

En lie kan med andra ord verkligen rekommenderas till den lilla lantbrukaren och jag skickade många positiva tankar till anordnarna av min utbildning på Gunnebo Slott för att de såg till att jag lärde mig att slå med lie!!!



  • Comments(2)//blogg.genevadnygard.se/#post34
Next »