Genevad Nygårds blogg

Genevad Nygårds blogg

Om bloggen

Vi köpte Genevad Nygård sommaren 2013 för att med tiden bli så självförsörjande med grönsaker och kött som det går. På bloggen, Facebook och Instagram kan ni följa med på resan dit och jobbet med att få upp standarden på den nedgångna prästgården.

Kolla också in Genevad Nygårds hemsida där ni kan hålla er uppdaterade om aktuella kurser, hitta fler recept med mera.

Ankornas ankomst

AnkornaPosted by Tina Melkersson Wed, October 01, 2014 13:41:33

Dagen innan jag fyllde 40 såg jag till att hämta 3 stycken jättefina gula ankor som en liten födelsedagspresent åt mig själv:

Den gula ankan är en gammal svensk lagom stor lantras som dock är mer hotat än Hedemorahönsen vi också har (se inlägg om hönsen under mappen Hönsen), då det enligt Svenska lanthönsklubben (www.kackel.se) bara fanns 189 djur registrerade i genbanken år 2012.

Det har därför varit ganska svårt att få tag på gula ankor, och hanen och de 2 honor hämtades upp i Järna – dryga 47 mil från Genevad Nygård. Tanken med att skaffa de gula ankorna är dels att vara med att bevara denna fina ras genom att utöka flocken och sälja ankor vi inte behöver själva, dels kommer de förhoppningsvis med tiden leverera både kött och ägg till vårt självförsörjande hushåll.

Veckorna innan jag hämtade ankorna byggde jag en voljär åt dem i ladan där det redan fanns ett ”badkar” gjutit i betonggolvet.

Detta ”badkar” har enligt förra ägaren av gården används för att hissa upp säd till övervåningen med hjälp av en spiralhiss – men nu var det som gjort för ankorna!

Dessutom gjorde jag 3 stycken radhusreden, som redan används som sovplatser – här står ankorna framför redena:

Innan jag fick hem ankorna gjorde jag hål i väggen och satte dit en vindbrygga som de kan använda som ingång när vi inte är hemma, men nu börja jag undra om de överhuvudtaget kommer genom hålet… De redan är ganska stora och ännu inte fullvuxna:

Första veckan hölls ankorna inne i sin voljär så de blev trygga i sitt nya hem. Härefter öppnade jag luckan så att de också skulle få bli frigående (som hönsen) – fast de första dagarna vågade de sig ända ut.

Hönsen var väldigt skeptiska till de stora nya invånarna, men har nu accepterad dem, och det är en härlig känsla att se ankorna njuta av det fria livet på vår gård. Sedan får vi se om jag får såga hålet i väggen större så de kan gå ut den vägen med tiden och om de VÄLDIGT försiktiga ankorna med tiden vågar sig ända fram till dammen i trädgården…



  • Comments(1)//blogg.genevadnygard.se/#post47